På medeltiden bar man i kortsjal i Europa om man ska tro kyrkmålningarna (och det ska man!), och det gäller säkerligen även Sverige. Man bar alltså på höften i en kort knytsjal. Detta sätt att bära är spritt över alla kontinenter, säkert för att det är enklast och kräver lite tyg. Ett tygstycke att bära i ska ju tillverkas hela vägen, från sådd/lammning till vävning, då är längden en viktig faktor. Vem väver fem meter tyg när det räcker med två?
Det finns en Holländsk bild från 16-1700-tal på en mamma som bär på ryggen i nåt som ser ut som en ryggsäcksknytning, så kanske användes ibland något längre sjalar precis som i sydostasien. Gissningsvis knöts de i så fall även här i olika ryggsäcksknytningar.
I Dalarna fanns skinnbögen och bultbandet (mer info längre ner), och med stor sannolikhet har liknande saker använts även på andra ställen i Sverige. Olika typer av bärvaggor och kontar förekom norröver i Sverige.
Skinnbög eller krippsack

Titta vilka fina bilder som jag fått låna hit till BäraNära för att skriva några rader om barnbärande i svensk tradition (stort tack!)! En sån här skinnbög används i norra Dalarna för att bära barn. Jag skriver "används" med flit, för jag har en jämnårig vän som blivit buren i en och jag misstänker starkt att det finns fler i omlopp där ute. Själv har jag ställt mig i kö för att köpa en alldeles egen skinnbög, men jag tänker inte avslöja hur, var eller när, "kö" var ordet så att säga :-) ...

En intressant aspekt är att precis som hos naturfolken är det inte bara mamman som burit det lilla barnet, utan många människor har hjälpts åt att dela på barnbärandet så att alla kunnat bidra med sitt i det dagliga arbetet. Skinnbögen hängdes ibland upp i ett träd när man tex arbeta på åkern. En sorts hängvagga :-)
Bultbandet
Ett annat traditionellt bärhjälpmedel är bultbandet. Att bulta betyder att bära på flodamål (dialekt från Dala-Floda). Bultbandet är ca 10 cm brett och långt som en medellång bärsjal, ca 3-4 meter. Det knyts som en vanlig ryggsäcksknytning, bandet under barnets armar, upp över axlarna på bäraren, i kors över bröstkorgen, ner under barnets rumpa, fram och knyt (alt knyt bak). Med bultbandet kunde man bära lite allt möjligt, inte bara barn, men det användes bara på ryggen. Överhuvudtaget är det ovanligt att barn bärs på magen i traditionella sammanhang, antagligen av praktiska skäl, arbetet måste kunna utföras även med barnet i sjalen eller selen.
Några länkar:
http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200605/09/20060509132142_DD342/20060509132142_DD342.dbp.asp
http://www.dalarnastidningar.se/nyheter/article120445.ece
http://www.svetan.org/habar/theme/06-03.pdf (pdf med en längre artikel om bultband, fast det man ser på bilden längst ner i höger hörn är en skinnbög från Sollerön, inte ett bultband från Dala-Floda.)
5 kommentarer:
this is very nice.
I would love to see a tutorial
I Would love to know if its possible to buy an old one somewhere
I Would love to know if its possible to buy an old one somewhere
Jag har en skinnbög efter min far. Inte riktigt skön att bära med dock, jag föredrar hellre en sjal eller Ergobaby... men kul att hitta bilder på den :) och lite våmhusmål på internet (krippsack) /en våmhuskulla
I would recommend to contact Mora Hemslöjdsbutik. They sell second hand items too, and this could very well show up there. Or else, they would have the knowledge of how to make one.
Skicka en kommentar